systerkärlek

Förmiddag i solskenet. Lunch och dramalektion i Huddinge. Foccacia på Barista. Medan åren går på Victoria. Helt lagom bra för en tisdag.

Filmen var däremot inte bara lagom, utan riktigt, riktigt bra. Åren som alltid tar slut. Två människor som lever i harmoni men som tycks vara de enda. Lyckan når en människa, eller två, men så finns alltid tragiska öden runt omkring oss, som vi på ett eller annat sätt tvingas eller väljer att möta. En fantastisk skildring av den lika svåra som okomplicerade verklighet vi människor lever i men också om hur kärleken hjälper oss genom de år som bara går och går.