om och om igen

Tiden är flyttad och det vänder. Om och om och om igen. Kanske är det så det ska vara. Kanske inte. Dags att lägga sommaren bakom. Ta det fina med mig och lämna det som skär. Det är kanske så det ska vara. Sommar och vinter och sommar igen. 

Åker hemåt och vi tog oss en tur och hälsade på fina moster i Nässjö.




Hemma nu. Hemma och mitt rum ser ut som när jag lämnade det i juli. Det som ser annorlunda ut är jag som kliver in med mitt sargade jag. Varför får det aldrig förbli. Varför får det aldrig vara vackert. Varför blir det alltid mörker och vinter igen. Om och om igen.

- SARA


sista dagen innan lovet

I dag har vi tryckt precis som alla andra dagar denna veckan. Nu är det slut, färgen och ramarna är bortstädade och i morgon är vi lediga. Då ska jag sy en stund och sen bär det av mot stockholm och i helgen vidare hemåt mot mor och far. Härligt att lovet med jobb och mys äntligen är här.



Knapptryck

- SANNA

för en tjej som knappt klarar 2, 5 kilo i bänkpress

Jag är alltid lite sen in på gruppträningspassen har jag märkt. På bodypumpen hade alla 65 delatagare redan placerat ut sin lilla bräda och tagit vikter så det räcker och blir över när jag springer in med andan i halsen efter en halvtimme på crosstrainen.

Så först får jag knö mig in mellan några muttrande hurtbullar och sen finns bara bamsevikter kvar som jag får hänga på min lilla stång. För en tjej med muskler som knappt klarar 2,5 kilo i bänkpress blev dagens pump en liten utmaning utöver det vanliga. Klarade hon det. Klart hon gjorde.

Ja det gäller att passa på att träna nu denna veckan innan vi drar hem till skogen. Sats finns olyckligtvis inte inom radien av tio mil från där mamma och pappa bor. Det får bli att dra på sig joggingskorna och blåsa upp pilatesbollen, sen får det väl bli små tripper till Göteborg någon gång i veckan. Svettas lite och passa på att besöka alla fina som där bor.

- SARA

mitt i allt ser jag ljuset

Sitter och förbereder den sista delen i kursen. En muntlig redovisning och sen en reflektion på det är egentligen det enda som är kvar. På torsdag är det slut. Finito och över och sen blir det ingen kurs innan januari och då blir det drama för hela slanten. Men jag har redan börjat söka kunskap kring drama i pedagoisk verksamhet och skrev tidigare idag klart en reflektion kring dramans plats i skolan. Äntligen känns det roligt att sitta natten lång att plugga. Så här ska jag ha det i fyra, fem år till. Underbart. Nja inte just att sitta hela nätterna, men att läsa meningsfull litteratur och skriva verklighetsförankrade texter...

...och mitt i allt ser jag ljuset.

Igår såg jag tillexempel ljusen i en cheesecake Sanna bakade för att fira fina Emelie och fina Gadden. Det var fina ljus det. Fin och ljus helg blir fin och ljus vecka blir fint och ljust liv.



- SARA


tryckt

Denna veckan har vi tryck i skolan. Har i dag bara lekt lite med papper, ram och färg och i morgon ska jag börja med mitt "riktiga" tryck.



- SANNA

och vi lever



Det låter kanske tragiskt men jag vet inte om jag varit på fest och varit nykter sen jag var arton.
 

Jag lever i ett lite sorgligt tänkande där alkoholen har blivit min utväg till det sociala och lyckliga tillståndet. Jag har förknippat mina bästa sidor med det som händer i kroppen när jag blir berusad. Var det kanske så, eller var det inte det?

Ack och ve och nej nu låter det som ett predikar på IOGT-NTO årsmöte. Jag tänker inte bli nykterist men just nu känns det bara skönt att ha dansat en hel natt med mina vackraste utan att ha en hundradels promille i kroppen. Jag och Sanna går spikrakt hem genom den underbara natten och vi vaknar och känner söndagens möjligheter utan varken huvudvärk eller illamående.

Med eller utan alkoholen så lever vi. Vi lever.



Hur Linn och Elin mår blir nog en annan historia.

- SARA

nästa stickprojekt, byxdressen

Är sugen på att inpspireras av D&G till nästa stickprojekt. Att sticka en byxdress/body.


- SANNA

precis när vi börjar trivas



Det ligger ett lugn över huset. Vi trivs nu. Eller kanske har vi vant oss vid det vi tyckte var jobbigt förut. Som man kanske tillslut vänjer sig med sin spegelbild för man inser att man aldrig kommer komma ifrån den.

Just när vi börjar gilla det lite halvdekadenta huset på Daggstigen så måste vi allafall lämna det. Fick besked från Austrailen och paret kommer tillbaka redan den 5 januari. Dags att börja leta nytt igen då. Det roligaste jag vet är när det dyker upp något bra, det värsta är att det kanske inte gör det, men det har ju ordnat sig hittills. Denna gången då? Tredjehand? Tält?

- SARA


någon spännande bok om harar och ekorrar

Praktiken ter sig inte som den skulle men plugga inför kursens slutspurt kan jag ju göra ändå.

Biblioteket är en sån fridens och inspirationens plats, här skulle jag kunna sitta hela dagarna. Synd bara att man inte fick ha med sig en liten korg med en liten Alfons i. Jag skulle sitta här och skriva om hur vi ska kunna se alla elever i klassrummet och Alfons skulle lugnt och utan sånginsattser ligga i sin korg under bordet och läsa någon spännande bok om harar eller ekorrar, vilket råkar vara hans största intresse. Synd folk är allergiska och annat jobbigt, men man kunde ju ha allergirum...och hundrum.


utan dina andetag

Vad vore jag?

Tänk om jag aldrig bytt gymnasium och fått träffat dig. Tänk om vi aldrig givit varandra chansen. Tänk om vi aldrig dansat genom natten. Tänk om vi inte åkt till Stockholm den där helgen i April. Tänk om du aldrig tagit steget och flyttat hit och tänk om jag inte följt dina steg. Tänk om vi inte suttit i samma båt nu. Tänk om vi inte hjälpts åt att ro den framåt.



Vad vore jag utan dina andetag?

- SARA


lite höstfint



Nu är det lite höstfint på trapporna med ljung, murgröna och ljuslyktor. I lila förstårs. En av de vackraste.

- SARA

en sån lördag







En sån lördag då morgonsolen träffar paljetterna jag bar den där gången då jag var vacker. En sån lördag då paljettoppen reflekteras i taket och fortsätter sen rakt in i mig, med allt sitt vackra. En sån lördag då morgonkylan värmer. En sån lördag då det känns befriande och greppbart. En sån lördag som lika snabbt vänder, vänder igen för att sedan åter igen vända för att skära djupare ner i det bottenlösa. En sån lördag som bara kommer och går och sen har den passerat och vill aldrig mer komma tillbaka. Precis som du och precis som ni alla gjorde.

- SARA

det händer hela tiden

Varje minut runt omkring mig så sker det. Det finns ingen början och inget slut men det finns en mening med att hitta tillbaka till en stabilitet. Ska få hjälp med det nu. De ska hjälpa mig nu. Det behöver också ske vissa förändringar. Det känns bra att skriva ner dem. Har man en gång satt ord på det kanske det är lättare.

Jag behöver...

...avstå alkoholen. Kanske inte för alltid och inte för alkoholen är ett stort problem för mig. Snarare för hur mina känslor blir så okotrollerbara där alkoholen går in. Mina känslor behöver komma i kontakt med verkligheten igen och inte av botten av glaset varje helg.

...ta en sak i taget. Att ha många bollar i luften och mycket vilja det är jag. Att ha många bollar i luften och mycket vilja men inte få något gjort är ännu mera jag. En sak i taget hjälper att få en sak i taget klar. Logiskt kan tyckas men utmaningen är obeskrivlig.

...leva för det nu som är nu. Det enda jag har är nuet. Finns inget nu finns ingen framtid och finns ingen framtid finns inget förflutet som betyder någonting. Finns inga dagar finns inga veckor och inga år till mitt förfogande.

...sluta leta. Önskar inget mer än att få känna kärlek igen men slutar den alltid på samma sätt finns ingen mening att leta vidare efter den. När jag börjar tro på mig själv igen så kanske jag kan börja tro på kärleken, men bara kanske. Kanske finns den inte.

...lämna Stockholm. Lämna storstaden och alla intryck och press för ett tag. Om två veckor packar jag väskan och bosätter mig i skogen. En och annan tripp till västkusten och alla de vackra som där bor kan dessutom vara en bra ide. Först i januari börjar min nästa kurs vilket gör att jag har tid att tänka och andas ut.

...älska det jag har. De som verkligen älskar mig precis för den jag må vara är dem jag ska ta hand om och värna i mitt hjärta. De som varje dag hjälper mig och lyfter mig i kampen, lusten och livet. Det är de jag ska älska och tänka på när det brister. De andra kan kvitta. Särskillt de som bara gör ont. Alfons, min familj och mina närmaste vänner är det som gör livet värt att leva. Älskar er och ni vet vilka ni är.

- SARA

med alfons och maja




På höstpromenad med Alfons och Maja.

- SARA

väv i alla färger

Just nu har vi vävperiod i skolan och den här gången har vi riktat in oss på teknikprover där vi har fått sätta upp varsin väv och sedan får vi flytta runt bland vävstolarna. I dag har jag gjort tre olika prover.






- SANNA


to be continued

Tränat box för första gången. Ja nästan första gången i mitt liv allafall, om man nu inte räknar min lilla rond med idrottsläraren på gymnasiet. Nu vill jag lägga in en svordom före utmanande, före svettigt och före roligt. Före underbart. Däremot kommer Sara-Louise och Linn inte kunna röra sig på en vecka, men det är en annan historia.

To be continued.

- SARA

fika, bak och äpplen

Det har varit en fin helg full med fika, äpplen, bakning, träning, trädgårdsfix och fest. Att tillägga en söndag i ett otroligt helt slappt tillstånd.

Sex and the City är vår bästa av vänner i alla lägen
, men särskilt en dag som denna när soffan är skönare och djupare än någonsin.




Syster yngre åker mot Väddö om en kort stund och andra syster går och lägger sig och sover för att imorgon kunna börja på högstadiet igen. Aka VFU på Kvarnbergsskolan. Spännande att återigen sätta in foten i en del av historien som helst vill glömmas bort.

Men snart är det helg igen. Ny helg med nya upptåg i en lövtäckt huvudstad.

- SARA & SANNA

byxor i luften

I dag har vi fotat byxorna som vi gjorde förra veckan, några av de sämre bilderna. De bjuder jag på.






- SANNA

ta en sak i taget

Det var det bästa du sa.

En sak i taget och lev med att drivkraften är din. Att ha framåtanda är inte samma sak som att genomföra. Med tankarna i rätt riktning kan du svälja ångesten och ta en sak i taget. Tankarna, drivet och livet är ditt.

Det var det bästa du sa.



God morgon lilla stjärna.

- SARA


det börjar nu



Det gick upp för mig idag. Tiden bara går och det känns som inget blir gjort och inget händer. Om två månader fyller jag tjugofem och alla tycks plötsligt yngre och gjort mer med sitt liv än jag.

Sen tänker jag en gång till, skakar om mig själv och vaknar till.

Mitt liv är inte alltid så vackert men det finns verkligen mycket underbart här att hämta ändå. Vem har rätt att bedömma det sköna och vem har kunskap att försköna det vackra eller förminska det ogreppbara. Det kommer inte kännas som jag gör mer för att jag sitter och har ångest över att inget händer.

Jag vet att jag haft den här diskussionen med mig själv förut men när åren går och dagarna flyger, löven faller och tårarna torkar finns det snart ingen återvändo längre. Det enda jag kan göra är ju att börja leva, jag vet ju det. Vill bara svära och skrika, skratta och dansa, älska och rista in ett nej. Ett nej det räcker nu. Det måste börja nu. Det börjar nu.

Sapere aude - hav mod att göra bruk av ditt egna förstånd, utan någon annans vägledning.

Vi får se imorgon.

- SARA

projektredovising




Även på Universitetsnivå får man vara kreativ. Tur är väl det när det är just ur kreativiteten kunskapen föds. Projektredovising på dagens schema.

Sen blir det helg. Plugghelg. Hemmahelg. Träningshelg. Vart tog livet vägen.

- SARA 

RSS 2.0