systerkärlek

Sen händer det mycket runt omkring som ändå gör mig ledsen. Idag när jag var ute och gick på underbara Lidingö i den helt fantastiska vårsolen så kom ett rådjur haltandes. Hela benet hängde lealöst och antagligen hade han blivit påkörd och därför skadats svårt. Jag ringde polisen och pratade med viltvårdare och jag hoppas de kunde söka upp honom. Det gjorde så ont i mig. Hans smärta skar genom mig och det som kändes som den perfekta dagen sattes helt ur spel. Kanske låter löjligt men jag grät en stund. Solen torkade efter en stund mina tårar och vandringen blev nästan två timmar. Väl hemma igen slog jag på teven och bilder från den fruktansvärda katastofen i Japan mötte mig. Följt av ytterligare en tårdrängt timme med Den hemliga miljonären. Det gör ont att mycket ses så orättvist och när jag själv mår bra blir det på något sätt mer påtagligt. Är inte längre så uppe i min egen olycka så jag inte kan se vad som händer runt omkring mig. Låt mig aldrig hamna där igen. Jag vill se och genom min lycka hoppas jag det kan födas annan lycka.