ta lyckan ifrån mig nu

Bild på schemat idag. Ett knep att försöka teckna med höger hjärnhalva. Försöka lura bort det man vet och rita det man ser, det går ganska bra faktiskt, allt jag gör blir levande och det gör mig stolt. 

Sen försöker jag skriva uppsats och går omedvetet in med liknande inställning. Skriv det som känns och tänk inte på hur det kommer ner. Bara det kommer ner. Vilken hjärnhalva jag använder då spelar ingen roll men flödar gör det. I fem minuter.

Sen sätter en annan kroppsdel in. Kan inte fullt ut förklara vart den sitter men det strålar oundvikligt obehagligt mellan hjärta och övre magtrakt. Strålar upp i huvudet och allt vad som gäller processbedömning och kreativitet är som bortblåst. Det skakar i händer och tårkanaler och gräset och fågeln och livet saknar betydelse. Allt saknar betydelse.

Det är för mycket och var finns logiken i att inte kunna sortera bort det som inte behöver kännas. Vad finns logiken i att det vackraste gör så ont att se på. Vad finns logiken i att kunna rita det jag ser när jag ändå inte känner vad jag känner och inte kan tänka det jag borde och inte kan leva som jag vill. Var finns logiken i att ta lyckan ifrån mig nu.

- SARA

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0