ja visst är man för gammal för det
Efter fyra timmars sömn och fyra timmars jobb sitter hon på litet fik i Ulricehamn och är ganska tillfreds så länge hon inte behöver träffa på allt för många Ulricehamnare man kanske en gång påstods kände.
Men risken är väl ganska stor ändå, när jag hela eftermiddagen och kvällen håller mig kvar i Åsundens pärla. Jag ska först till banken och diskutera hur jag ska pensionsspara mina 201 kronor jag har på mitt sparkonto och hur jag ska aktieinvestera mina 234 kronor jag har på mitt lönekonto. Efter den (för banken) lilla utmaningen ska jag traska backen upp till Sim och Sporthallen och svettas några timmar, innan mor och far kommer och hämtar lilla slutkörda Sara-Louise, bjuder henne på en stor påse godis och bio på Folkets Hus.
Ja risken är ganska stor att man träffar på någon. Men vad gör det när allt kommer omkring.
För visst är man väl för gammal för att nojja sig över gamla ragg och några ärkefiender från ungdomen, när man återkommer till den lilla staden Ulricehamn efter mer än 40 år ute i världen? Ja visst är man för gammal för det.
- SARA
Kommentarer
Trackback
