mörka skogar och svettig mössa

Tog mig en tjugofemminutare på Orbitracken, men upptäckte efter det att pappa inte kommit hem och hundarna stod med benen i kors så tänkte jag lika väl kunde ta mig en runda i skogen med.

Mörkt var det. Nästan svart.

Fick förlita mig fullt ut på att mina fötter, efter mer än tjugo år över stock och sten klarade springa utan att riktigt veta och att Alfons hjälpte mig att missa vattenpölar.

Han hatar vatten han och det gör mina joggingskor också.

Min mössa blev svettig och mina skor var torra och det känns bra. Nu kan jag börja träna igen, efter två månaders dvala.



- SARA

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0