mitt beslut

Kan inte tänka på det utan att tårar bränner, kan abslout inte se henne i ögonen.

Vi träffades första gången nittiotre. Hon har varit mig nära så länge, men när vintrarna kommer får hon svårt. Andas är inte så lätt när strupen täpper till och man har hunnit fylla tjugosex.

Det är mitt beslut att ta fast det egentligen inte alls är mitt. Det är i ju inte mitt ljus som ska släckas och inte min kropp som ska läggas ner i den kalla decemberjorden. Tänk om allt bara blir kallt och mörkt, tänk om den där himlen inte finns. Tänk om hon ändå mår bättre än jag tror och tänk om beslutet jag är tvungen att ta är fel. 





- SARA

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0