framme på väddö
Sanna har gått med sin (vi håller alla tummar) nya klass och jag är lämnad ensam för att fördriva tiden fram till fyra.
Här på Väddö (det var lite svårt att avskilja när vi lämnade fastlandet) är det skog, åkrar och ett och annat hus med några kilometers mellanrum. Ganska grått och trist ser det ut men sämre än resten av Sverige en regnig decemberdag är det absolut inte. En ganska lång resa ut hit var det, så pendla från huvudstaden är nog inget alternativ att överlägga.
Vi åkte faktiskt förbi ett litet centrum på vägen hit med ICA, blomsteraffär och lågprishandel. Vi åkte förbi hästar. Vi åkte förbi trehundrasjutton hållplatser. Inte illa det, så här ute kommer Sanna klara sig kanon. Mycket billigare än inne i stan om inte annat.
Själv längtar jag in till Stockholm igen. Sitter med Melissa Horn i öronen och funderar på framtiden. Tänk vad fin den håller på att bli. Jag saknar ju inget alls faktiskt. Ser fram emot varje steg och varje ögonblick och varje nytt möte. Framtiden är min. Allafall den efter fyra för fram tills dess vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Bada i havet kanske. På kartan ser det ju ut som det ligger relativt nära.
- SARA
